Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Okategoriserade

Vad blir det for middag? Tisdag 8 september

corned

Senaste dygnet har jag varken sett himmel eller hav. Det har varit på min lott att ha kökstjänst och då ror man sig aldrig långt ifrån spisen. Maten ar själva hjärtat i hela den har operationen och den ar ett ständigt samtalsämne.

Ungefär sa här ser det ursprungliga upplägget ut: Vad som ska tillagas är bestämt sedan länge och varje dags råvaror för lunch, middag och nästa morgons frukost ar packad i en vattentät påse som är tydligt märkt med ett nummer, som motsvarar antalet dagar som vi varit till sjöss.

– Två personer , en från vardera vakt, har ett dygn i koket på ett rullande schema.

– Lunchen ska serveras till vakten som går på vid 13.30 och till vakten som går av strax efter 14.

– Sen ar det bara att satta igång med middag.

En dag på jobbet

Det har bara gått fyra dagar men redan har rutinerna satt sig. Man ser till att ta med sig det man behöver när man går på sin vakt, för man kan inte gå in och gräva i sina stuvfack när den andra sover.
Någon fixar te och kaffe så fort man gått på sin nattvakt och favoritsysslan att starta nattvakten med är att veva gennakerskot, det håller värmen uppe.

Själv har jag hittat en ny favoritposition ombord, som jag hade en aning om att jag gillade, men nu älskar. Att stå till rors på undanvinden är superhäftigt och härom natten hade jag en nästan religiös upplevelse när jag i totalt kolmörker och bara stjärnor att styra efter ångade i 15-18 knop över Biscaya med kraftig sjögång och 10-12 sekundmeter.

Jag har lite telefonmottagning nu när vi passerar norra Spanien och jag ser att vår position inte är så bra för tillfället.

Biscayafeber Onsdag 2 september

De största bryderierna jag haft inför korsningen av Biscayabukten har varit vädret. Men det visade sig vara något helt annat som blev det största

huvudbryet. Det enda som är säkert med den har seglingen sa har långt ar att allting ar oförutsägbart. Det går liksom aldrig att veta när någonting kommer gå sonder, men sonder går det. När jag hade sett fram emot min skonhetssomn tidigare idag kunde man tro att det var hästkapplopning på däck. Men i själva verket var det den andra vakten som i princip agnade hela sin fyratimmarsvakt åt segelbyten.

Upp med Code 1, upptäcker reva i seglet, ner med Code 1, upp med Code 2. Vinden vrider, ner med Code 2 och upp med största focken och stagseglet. Vi har haft lite bättre tur på var vakt och bara behövt segla, trimma, segla.

Tills middagen var inom räckhåll idag och vi bara hade minuter kvar innan vi kunde gå ner och äta.

Från heros till zeros Tisdag 1 september 16.50 UTC

Glädjen over en bra start förbyttes snart till frustration över att trilla neråt i resultatlistan. Ni som läser har formodligen bättre koll än mig på hur vi ligger till. Förutom att kika på skärmarna vid navigationsplatsen

emellanåt, sa får vi bara reda på hur vi ligger till en gång om dagen, när vi har var ”happy hour”. Den glada timmen, som inte var sa glad idag, när vi insåg att vi trillat från fjärde till elfte plats, är annars till för att lufta alla små irritationer som kommer upp.

Typiska grejer som kom upp under vår allra första HH tidigare idag var saker som kanske är självklara när man är i land men som kan vara svårt att leva upp till när hela ens tillvaro lutar 30 grader konstant och  väder och vind på däck gör att du knappt hör var personen en meter ifrån dig säger: Pissa inte pa golvet,

Startskottet har gått

Av Posted on Inga taggar 0

Okej, det regnade och var allmänt otrevligt väder men nu är vi i alla fall iväg. Vi fick en fin start och låg trea, fyra de första timmarna med ganska stabil gennakersegling i runt tolv knop. Men flera båtar runt omkring flaxade ganska brett med sina segel och hamnade lite på efterkälken. Men tyvärr har vi halkat ner lite framåt kvällen. Oerhört frustrerande när man fokuserar stenhårt på trimmet och ändå segar sig båtarna runt omkring förbi oss.

Får nog tänka lite mer på att det är ett långt race. Jag har ändå bara gått av min första vakt precis, så vi har tid att komma igen 🙂

Nu blir det några timmars sömn innan jag stämt möte med en ny dag i engelska kanalen.

IMG_9975.JPG

IMG_9979.JPG

IMG_9978.JPG

Äntligen på väg!

Av Posted on Inga taggar 0

Lätt nervositet, några tårar – och ett frieri! En i vår besättning blev hyfsat överraskad när hennes man friade till henne när vi var på scen precis innan avfärd. Mäktigt!
Själv fick jag möjligheten att skaka hand och ta en selfie tillsammans med Sir Robin Knox Johnston, grundaren av den här tävlingen och en ikonisk seglarlegendar här i Storbritannien.

Vi startar resan på brittiskt vis med att dricka te i tid och otid men jag kan ta det 🙂
Nu är vi ett steg närmare starten, som blir vid lunchtid imorgon vid Themsens mynning. Nu är vi iväg!

IMG_9946.JPG

IMG_9958.JPG

IMG_9951.JPG

IMG_9948.JPG