Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Okategoriserade

Några enkla ord betyder så mycket

Tisdag 29 september

Det är lätt att tro att den här resan handlar om segling, kappsegling, äventyr och att hitta sig själv. Och det gör den – också. Men mer än någonting annat handlar det här om att likt ett myr- eller bisamhälle få väldigt enkla saker att fungera utan att det blossar upp konflikter. Men istället för att dra honung ska vi dra i rätt tamp vid rätt tillfälle, eller helt enkelt bara förflytta våra kroppar åt rätt håll vid rätt tillfälle – utan att stöta emot någon annan.

Det låter kanske idiotsimpelt, men det ar ungefär som att sitta i en karusell på Grönan och försöka undvika att spy på någon annan när illamåendet blir akukt. Med andra ord, förr eller senare står du i vägen, sätter en välriktad armbåge i nacken på någon, tippar en kopp varmt te i knät på någon annan eller trampar någon väldigt omsorgsfullt,

På upploppet

Lördag 26 september

 

Jag har tappat räkningen, men jag tror att det är närmare fem dagar som vi har seglat på en och samma babordsbog. Vi har försökt höjda så mycket vi kan för att få så kort sträcka som möjligt genom ocean sprinten. Samtidigt har höjden betytt att vår fart emot målet har minskat och båtarna bakom har förmodligen kommit ikapp en del. Men det verkar ha varit värt det, för när vi vid kvart över sjutiden ikväll avslutade ocean sprinten, så var vi dryga halvtimmen snabbare på att avverka de 300 sjömilen än Visit Seattle, som tidigare var snabbast. Om vi vinner sprinten, vilket vi inte vet förrän Ichor Coal har avslutat sin sprint, sa skulle det ge oss två välbehövliga poäng och skulle reparera skadan lite efter avsaltningsfadäsen. Just nu ser det i alla fall ut som att Ichor Coal satsar på att göra sprinten,

Pa andra sidan

Torsdag 24 september

Motorkörningen är nu ett minne blott och vi har bra tryck i seglen söderut igen. Men en som hjälpte till att hallå mig sysselsatt under motorkörningen var tyngdlyftande britten Roger, som hade den goda smaken att öppna Doldrums fitness club på fördäck. Under två dagar, när sjögången tillät det, sa körde vi styrkepass på fördäck. Nog för att man rör på sig mer eller mindre konstant ombord for att kompensera for lutning och sjögång. Men ett par ordentliga genomkörare med sit ups, armhävningar – och plankan förstas, gjorde gott. Kanske hjälpte det till att bygga på min hunger ytterligare. Går ni in på clipperroundtheworld.com och letar fram vår besättningsblogg sa kan ni få läsa min klagosång över min hunger och den brittiska avsaknaden av vett och sans i kosthållningen.

 

Klockan 08.09 i morse nådde vi en milstolpe som nog är ännu viktigare för mig personligen än för besättningen som sådan.

Ombyte förnöjer

kalsong

Mandag 21 september

 

Våra 60 timmar motorkörning genom Doldrums-korridoren är nästan till ända. Det har på många satt varit ett välkommet avbrott i seglingen. Utan segel att vakta har det inte behövts sa många på däck och vi har alla kunnat sova lite längre perioder i sträck. Men samtidigt påminner oss ödet om att vi inte ska ta några bekvämligheter för givet. När vi äntligen fick möjlighet till en hel natts obruten sömn, ja då pajar motorrumsfläkten, som ska se till att hålla temperaturen nere i motorrummet. Med påföljden att vi nu kör med motorrumsdörrarna på vid gavel, vilket släpper ut såväl värme som ohälsosamt mycket buller rakt ut i sovkorridoren ombord. Motorumsdörren befinner sig runt 50 centimeter från min koj for att vara mer exakt. Därför blev det en natt på däck for min del. Kanske den bästa nattsömnen jag haft sa här långt.

Korridorsnack

puder

Lördag 19 september

 

Vårt olyckliga haveri med avsaltningsanläggningen verkar tyvärr fortsätta straffa oss. Dels har det mentalt varit tungt att behöva vända tillbaka när vi höll en sjätteplats och hade både femman och fyran inom räckhåll. Men det har också visat sig att vi nu hamnat lite i onåd hos alla dessa vädersystem som cirkulerar i området. När vi låg sexa hade vi bra tryck och seglade åt rätt håll i 12-15 knop. När vi seglade samma väg andra gången var vinden betydligt lättare och farten såklart mycket lägre. På toppen av detta visar det nu sig att mellan klungan med båtar framför oss och vi fyra som sladdar på slutet så har det kilat in sig ett antal lågtryck. Dessa har i sin tur gjort att stiltjebältena i Doldrums har flyttat norrut, vilket innebar att de startar mycket högre upp än den korridor som tävlingsledningen markerat och där man får köra för motor i 60 timmar.

Drömmen om Doldrums

Torsdag 17 september

 

Nar jag var i England och gjorde mina sista träningsveckor, sa fick jag frågan av tävlingens PR-ansvariga vad jag såg fram emot allra mest. Jag svarade Doldrums, de ökända stiltjebältena kring ekvatorn. Hon höjde på ögonbrynen. Det var förmodligen inte alls det svar hon hade väntat sig.

Doldrums ar en bedräglig älskarinna och inget man borde se fram emot. Nu är vi där och jag får väl motvilligt erkänna att man ska vara försiktig med vad man önskar sig. Jag såg den eviga stillheten och ett spegelblankt hav framför mig. Kanske presenterat till en läsning av valfritt stycke ur Hemingways öar i strömmen eller nåt.

Men verkligheten ar ju förstas mycket mer komplicerad och oberäknelig än så. Visst vi har fått vår stiltje, men ackompanjerad av flera lager av grå himmel. Lägg till det de oberäkneliga squallsen, störtskurarna som också kommer med onödigt,